”Man behöver identifiera problemområden och införa rutiner”

Hej Fredrik Rister på ICA Maxi Lindhagen i Stockholm.

Vilken är den enskilt viktigaste frågan, när det kommer till hållbarhet inom dagligvaruhandeln, enligt dig?

Det är en svår fråga att svara på då jag tror att det är ”individuellt” utifrån vilka utmaningar man har i de enskilda butikerna. Men rent generellt skulle jag säga att den största utmaningen för dagligvaruhandelns egna hållbarhetsarbete är att minska svinnet. Det är en utmaning eftersom det kräver ett kontinuerligt arbete där man har tydliga rutiner och ett arbetssätt som fungerar över tid, det fungerar alltså inte att göra enstaka punktinsatser. Man behöver identifiera problemområden och införa rutiner för att komma tillrätta med det som orsakar matsvinnet.

Därefter behöver man gå vidare och identifiera nästa problemområde samtidigt som man bibehåller arbetet med det första problemområdet och så vidare. Ser man bredare på frågan och tittar på samhället i stort anser jag att den största utmaningen för dagligvaruhandeln är att informera och utbilda konsumenterna i hållbarhet. Det handlar om allt från hur en produkt ska förvaras och hanteras till att hjälpa kunden att göra ett informerat val av produkt och visa för kunden vilken påverkan de enskilda produkterna har på vår miljö. Utmaningen ligger dels i att nå ut med informationen till kunden, dels i att inspirera och motivera kunden till att engagera sig i hållbarhetsfrågan.

Hur har pandemin påverkat efterfrågan på hållbar mat och dryck tycker du?

Den största effekten som jag kan se av pandemin är att kunden är mer intresserad av att handla ekologiskt och lokalt. I övrigt ser inte vi i vår butik några andra trender kring hållbar mat, däremot ser vi en väldigt tydlig trend i att sortimentmixen har förändrats. Kunderna har under pandemin börjat handla mer ur kategorier som vi benämner husmanskost och köper framför allt produkter av bättre kvalité. Vi ser även att kunden väljer att lägga mer tid på matlagning hemma då kategorier som ”bakning” ökar medan färdigpackat bröd inte har samma ökningstakt som övriga butiken.

Det faktum att allt fler svenskar väljer en mer växtbaserad kost – hur märker ni det i er butik – och vilka krav ställs på er som matbutik i denna förändring?

Det märks dels på försäljningsökningen av växtbaserade produkter, men det märks kanske tydligast genom att kunden efterfrågar och förväntar sig ett bredare sortiment av växtbaserad kost. Vi ser en ökning i antal sålda produkter men också att försäljningen sprids ut på fler produkter.

Ekologisk mat och dryck, hur ser du på den utvecklingen på ICA Maxi Lindhagen?

Då vi märker att kunden väljer att köpa varor av högre kvalité i spåren av pandemin ser vi också att försäljningen av ekologiska produkter ökar. Prissättningen på ekologiska produkter varierar och vissa ekologiska produkter ligger väldigt nära pris jämfört med konventionella produkter, medan andra kategorier av varor har en större prisskillnad mellan ekologiskt kontra konventionell produkt, och här har vi märkt att prisskillnaden spelar aningen mindre roll nu. Framåt tror vi att försäljningen av ekologiska produkter kommer att fortsätta att öka i förhållande till konventionella produkter men kanske i en mer normal takt än det gjort under pandemin då andelen ekologiskt ökat i snabbare takt än vanligt.

Hur har efterfrågan på svensk mat i allmänhet, och lokal mat i synnerhet förändrats på senare år?

Vad gäller försäljning av svensk mat är det svårt att dra någon generell slutsats då det är många faktorer som påverkar detta och en del saker som ”stör” statistiken. Till exempel ser vi att kött ökar i försäljning mer än övriga kategorier, och då vi valt att nästan uteslutande sälja kött av svenskt ursprung så påverkar det ju andelen svensk mat men det är svårt att dra slutsatser ifall det beror på att svensk mat ökar eller att kött ökar och vi råkar ha mestadels svenska produkter i den kategorin. Däremot vad gäller lokal mat så ser vi ett tydligt trendbrott här där medvetenheten ökat kring detta. En egen analys av det är att Sveriges självförsörjandegrad diskuterades i början av pandemin och därmed aktualiserades frågan hos konsumenten. Vi har sett en fördubbling i volym i försäljningen av lokala produkter sedan ett år tillbaka.