Vi fick en pratstund med Linda Persson, Willys Planteringen, som vann titeln Årets Butiksledare i White Guide Green 2021 Helsingborg.

Hur kändes det att vinna titeln?

Det var en riktig ära faktiskt!

Berätta hur du själv engagerar dig i hållbarhetsfrågor i din butik.

Jag tycker det är viktigt att vi pratar om det på en bred nivå. Alla, oavsett position i butiken, kan påverka hur vi arbetar med hållbarhet, oavsett om det handlar om att sortera återvinningen rätt i fikarummet, eller om det handlar om att få ut kylvaror som kund ångrar i kassan innan det är för sent. Vi jobbar ju väldigt mycket efter ”varje krona räknas”, och detta tycker jag verkligen att man kan omsätta i hållbarhetsfrågor också, men snarare med tanken ”varje insats räknas” som motto istället. Det underlättar även att vi har ett fokus på hållbarhet från kedjans håll. Tack vare vårt arbete med miljö och hållbarhet så blev det till exempel ett enkelt val för mig personligen att välja el som var märkt med ”Bra miljöval” när jag flyttade nyligen. Det vi gör på jobbet kan såklart även bidra till hur vi tänker i våra egna hushåll i slutändan.

Vad tycker du är roligaste att jobba med, kopplat till hållbarhet?

Jag skulle vilja säga att det roligaste är att skapa engagemanget! Det finns många miljökämpar i butiken, men som knappt är medvetna om den insats de faktiskt gör. Vi försöker jobba mycket med att skänka till vår samarbetspartner inom VIS (välgörenhet istället för svinn) istället för att slänga, och bara den känslan att sakerna faktiskt kommer till nån som behöver det, gör ju att det känns riktigt bra. Det känns även roligt att jobba i en kedja som rullar ut nya hållbara lösningar konstant, bara idén med våra svinnsmarta lådor på frukten är fantastisk. Det känns betydligt bättre att faktiskt veta att någon kan göra något vettigt av detta, som vi tidigare har kastat. Det finns många roliga saker att jobba med, men i grund och botten är det att skapa engagemang, och ju bredare det är desto lättare blir det!

Vad är svårast?

Det svåraste är nog att hitta balansen kopplat till inköp. Att tänka svinnsmart samtidigt som vi inte vill att våra kunder ska gå utan matvaror är ju såklart en väldigt tuff balansgång, även om det är en rolig utmaning!

Vad gör du för att lyckas engagera din personal i hållbarhetsfrågor?

Återigen så handlar det om att involvera våra medarbetare. Vi jobbar med enkla saker som att ha ett rullande schema för att tömma vår återvinningsstation i fikarummet. Det leder ju också till ett ökat intresse att sortera rätt från början, så det blir enklare att tömma när det är ens egen tur. Jag skulle aldrig klara att utföra ett hållbart arbete om jag inte hade mina medarbetare med mig, så det är viktigt att man som sagt pratar mycket om det, och framför allt att vi får ut att alla bär ansvaret för vad som händer både i butik och på lager. Den svåra biten är ju ofta att ta det från verkstad till handling, men här är det viktigt att jag som butikschef går i första led och visar att det är viktigt för oss alla.

Lyft tre saker i din butik som du är extra stolt över, kopplat till hållbarhet.

1) Att vi arbetar tillsammans som ett starkt team!

2) Att vi faktiskt har lyckats plocka bort flera tömningskärl, och nu även minskat till en tömning i veckan av organiskt avfall – vilket såklart innebär att vi kastar mindre

3) Att vi har ett samarbete med Hemlösas Hus, där vi verkligen skänker saker som gör nytta för någon annan.

 

Miriam Thunborg, Hållbarhetschef Lidl Sverige

Vilken är den största utmaningen för dig i din roll, kopplat till hållbarhet inom Lidl?

En av de stora utmaningarna vi står inför är att få med oss kunderna på den omställning vi tillsammans behöver göra. Många undersökningar visar att det blir allt viktigare för kunderna att välja produkter som är bra både för den egna hälsan och för planeten. Det är bra att viljan finns, för idag står maten för ungefär en fjärdedel av människans klimatpåverkan och orsakar stora miljöproblem så som minskad biologisk mångfald och övergödning, och det är den främsta riskfaktorn för ohälsa och förtidig död. Men samtidigt som vi bör äta exempelvis mer frukt och grönt och mindre socker går försäljningen åt motsatta håll. Vi behöver även värdera maten högre så att mat som fortfarande går att äta faktiskt äts och inte slängs.

Vad är du mest stolt över när det gäller Lidls hållbarhetsarbete?

Det finns mycket att vara stolt över! Ett exempel är att alla våra drygt 200 butiker dagligen jobbar för att minska matsvinnet, bland annat genom kraftiga prisrabatteringar samma dag som bäst före datumet går ut, erbjuda påsar med blandad frukt och grönt med en och annan skönhetsfläck och samarbeten med välgörenhetsorganisationer för att donera det som inte blir sålt i butiken. Som hittills enda dagligvarukedja kommunicerar vi vårt matsvinn helt transparent i ton, vilket gör att matsvinnet blir väldigt konkret. En annan sak jag är stolt över är att Lidl tillsammans med alla kunder har möjliggjort att dela ut 21 miljoner kronor genom Lidl Future Initiatives till projekt som ska lösa utmaningar som samhället står inför kopplat till plast samt att påskynda omställningen till ett mer hållbart livsmedelsystem. Sen måste jag även nämna det faktum att allt kaffe och kakao – även som ingrediens – i våra egna varumärken är rättvisemärkt sedan fyra år tillbaka, vilket bidrar till bättre livssituation för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Det känns riktigt bra!

Berätta om något spännande som händer inom Lidl under 2021 – gärna kopplat till hållbarhet?

Vi kommer framöver att nästan dubblera vårt redan utökade sortiment av vegetariska och veganska alternativ. Klimat är en jätteviktig fråga och Lidl Sverige har under många år fokuserat på att få ner de egna utsläppen och att klimatkompensera för utsläppen som återstår. Sedan vi började mäta utsläppen av växthusgaser år 2016 har vi minskat dem med 22 procent trots en ökad omsättning under samma period med 31 procent. Nu växlar vi upp och håller på att ta fram klimatmål inom ramen för Science Based Targets Initiative (SBTi) där klimatutsläppen inte bara från vår verksamhet utan även från leverantörsledet ska sänkas i enlighet med Parisavtalet.

Sen ser jag även fram emot att ta del av hur det går i projekten som har möjliggjorts genom Lidl Future Initiatives, så som ny teknik för återvunnen plast i livsmedelsförpackningar, revolutionerande test med drönare för att mäta kolinlagringen i jorden och Rädda Barnens svinn-labb där barn och unga ska få ökad kunskap om att äta sunt och hållbart och minska matsvinnet.

Vilken bakgrund har du själv; var har du arbetat tidigare?

Jag är civilekonom i grunden och har innan jag kom till Lidl för snart tre år sedan jobbat drygt 10 år med hållbarhetsrådgivning och strategi på en kommunikationsbyrå.

Vad tycker du själv är viktigast när du handlar mat i en affär?

För mig är det viktigt att det finns ett bra utbud av hållbarhetsmärkta varor och att butiken arbetar aktivt för att minska sitt matsvinn.

Maja Berggren, Kvalitets- och hållbarhetschef Coop Butiker och Stormarknader

Vilken är den största utmaningen för dig i din roll, kopplat till hållbarhet inom Coop?

Dagligvaruhandeln och livsmedel är ett komplext område som berör otroligt många delar inom både kvalitet och hållbarhet, men också andra områden. Det i kombination med en stor organisation kan skapa långa ledtider för att leverera projekt som adresserar rätt problem och skapar bäst förbättringar. På Coop butiker och Stormarknader har vi därför bla valt att utöka vår hållbarhetsorganisation för att möta den utmaningen.

Vad är du mest stolt över när det gäller Coops hållbarhetsarbete?

Hållbarhet är en del av vårt DNA och har alltid varit ett prioriterat område för oss. Vi har jobbat med hållbarhetsfrågor väldigt länge och de projekt vi gör är gediget genomarbetade och genomtänkta med syfte att skapa stor förändring på lång sikt, det är jag väldigt stolt över.

Berätta om något spännande som händer inom Coop under 2021 – gärna kopplat till hållbarhet

Vi lanserar hållbarhetsdeklarationerna för våra medlemmar och kunder under våren 2021. Det är ett verktyg som visar en produkts påverkan på jordens resurser, klimat och samhälle. Deklarationen utgår från tio parametrar för att påvisa komplexiteten i hållbarhetsfrågan och att man exempelvis inte enbart kan titta på en produkts klimatpåverkan om man vill göra hållbara val. Den kommer även att användas när vi gör våra inköp så att vi tillsammans med våra leverantörer kan göra en förflyttning mot mer hållbara varor.

 

Det finns mycket kompetens, vilja och engagemang hos våra medarbetare ute i butikerna och det vill vi kunna fånga upp. Vi håller därför på att ta fram ett verktyg för våra butiker inom Coop Butiker och Stormarknader där syftet är att fånga upp lokala hållbarhetsinitiativ och önskemål från den lokala marknaden och kunna sprida goda exempel i vår organisation. Detta verktyg hoppas vi kunna lansera under året.

 

Vilken bakgrund har du själv; var har du arbetat tidigare?

Jag har arbetat på Coop Butiker och Stormarknader med kvalitetsfrågor i ca fem år och med hållbarhetsfrågor de senaste två åren. Innan dess jobbade jag några år som livsmedels- och hälsoskyddsinspektör. Min akademiska bakgrund är inom miljö- och hälsoskyddsområdet med inriktning mot hållbar livsmedelsproduktion.

 

Vad tycker du själv är viktigast när du handlar mat i en affär?

Att det finns möjlighet att handla smart utifrån säsong och att relevanta märkningar syns tydligt för att kunna göra medvetna val. Jag brinner även för matsvinnsfrågan så när jag handlar gillar jag vardagstips och idéer på vad jag kan göra med den mat som finns hemma men som ändå blir god och nytänkande. En annan sak jag uppskattar är att hitta lokalproducerad mat i butikerna. Jag gillar att veta var maten kommer ifrån och det känns bra att kunna stötta lokala leverantörer.

 

 

Anders Svensson, vd ICA Sverige, varför är det viktigt för butikerna att bry sig om hållbarhetsfrågan?

–       Varje vecka har vi drygt 11 miljoner kundbesök i butikerna. Som stor aktör på marknaden har vi ett ansvar för att bidra till ett mer hållbart samhälle och vi vet också att det både förväntas och efterfrågas av våra kunder att vi tar detta ansvar. De ICA-handlare som engagerar sig i hållbarhetsarbetet får många fördelar, det gäller allt ifrån resurseffektivitet och besparingar till relationen med kunderna och det lokala samhället och medarbetarnas engagemang. Butikernas arbete är också avgörande för att vi på ICA ska nå våra mål för att minska klimatpåverkan och matsvinn, eller bidra till ökad konsumtion av frukt och grönt till exempel.

Vilka produktkategorier är mest eftersatta, hållbarhetsmässigt?

– Hållbarhetsutmaningarna kan se ganska olika ut beroende på kategori. För vissa kanske klimatavtrycket i produktionen är den stora frågan, medan andra kategorier oftare slängs och blir matsvinn, och i ytterligare andra finns sociala risker i produktion i andra delar av världen. Ett exempel på en kategori som vi satsar särskilt på att utveckla är det växtbaserade sortimentet, inom ramen för initiativet ICA Växa. Allt talar för fortsatt stark tillväxt i kategorin, samtidigt som den till stor del är beroende av importerade råvaror som ofta är mindre hållbart producerade än svenska alternativ. Så där ser vi en viktig roll för ICA att bidra till ett mer hållbart matsystem.

Hur stort ansvar ska man lägga på konsumenterna?

–       Många vill göra hållbara val, vilket är otroligt positivt. Samtidigt är hållbarhetsfrågorna ofta komplexa, och när man står i butiken eller lägger sin beställning i datorn har man inte tid för långa analyser av vad som är mest hållbart. Här har vi som stor aktör ett ansvar och en möjlighet att göra de hållbara valen enkla, både genom att säkerställa att hela vårt sortiment lever upp till grundläggande krav och genom att tydligt visa hållbarhetsfördelar genom märkningar, skyltning i butik och så vidare.

 

Hur långt tycker du att man som butik ska gå för att engagera och informera sina kunder i hållbarhetsfrågor?

– Styrkan i ICAs affärsmodell, fria handlare i samverkan, ligger i att varje enskild handlare känner sina kunder bäst och är utifrån lokala förutsättningar och efterfrågan den som bäst engagerar och informerar sina kunder utifrån deras behov och intressen. Det vi kan konstatera är att fler och fler kunder är intresserade, både av att själva göra hållbara val och att känna att de handlar i en butik som tar ansvar, och då är inte handlarna sena med att svara upp mot det – de har som sagt örat mot marken där.

 

Har du själv några goda exempel på riktigt lyckade samarbeten mellan butik-leverantör och butik-konsument?

–       Det finns väldigt många goda exempel på engagerade och drivna ICA-handlare som gör fantastiska insatser inom hållbarhetsområdet. Det rör sig om allt från lokala utbildningar kring mat och hälsa, matsvinnshantering och insatser kopplat till mångfald och inkludering till att guida till ekologiska val i hyllan. Butikernas arbete är jätteviktigt!

 

Tycker du att det behövs en guide som rankar Sveriges mest hållbara butiker, och i så fall, varför?

–       Det är många butiker som har ett stort engagemang och som jobbar aktivt med hållbarhetsfrågan när det gäller såväl sortiment som reklam och marknadsföring. Men det är så klart alltid kul att lyfta fram de goda exemplen som förhoppningsvis också kan inspirera fler att följa i deras spår och kanske hitta nya sätt att engagera och nå ut till sina kunder när det gäller just hållbarhetsfrågan.

Desirée Cichy, Hållbarhetschef Hemköp

Vilken är den största utmaningen för dig i din roll, kopplat till hållbarhet inom Hemköp?

Hållbarhetsområdet spänner över många olika områden. Det är väldigt roligt och varierande men en utmaning är helt klart att få med hela organisationen att jobba mot samma mål. Här krävs en kraftsamling i form av utbildningsinsatser så att alla har kunskap inom hållbarhetsfrågor och kan implementera ett hållbart tänkande i det dagliga arbetet samt i möte med kunder och andra intressenter.

Vad är du mest stolt över när det gäller Hemköps hållbarhetsarbete?

Vi har en historia av att göra modiga sortimentsbeslut, till exempel när vi 2013 MSC-certifierade våra fiskdiskar, 2014 valde att enbart sälja ekologiska bananer och 2016 tog beslutet att endast sälja Fairtrade-märkta rosor. Detta fortsätter vi med och jag är stolt över vår nya kundklubb – Klubb Hemköp – som premierar goda handlingar, något vi är ensamma om att göra i vår bransch. Just nu ger vi extrapoäng på frukt och grönt och veckans vegovara. Det är ett sätt att hjälpa våra kunder att addera mer växtbaserat i sin kost – både för hälsan och för planeten.

 

Berätta om något spännande som händer inom Hemköp under 2021 – gärna kopplat till hållbarhet

Vi kommer bland annat göra en utbildningsinsats som syftar till att butiksmedarbetare ska få ökad kunskap inom hållbarhetsområdet. Vi har både en klimat- och en miljökris och det är viktigt att förstå hur det påverkar vår verksamhet samt vilka lösningar vi måste fokusera på för att vända den negativa trenden. Det gäller allt från sortimentstutvecklingen inom exempelvis hållbara proteiner, hållbarhetscertifierade varor och produktutveckling inom fryst, samt hur vi arbetar med energieffektivisering och återvinning, plastbantning och förpackningsutveckling, transporter, jämställdhet med mera.

Vi kommer detta år tydligare guida våra kunder till mer klimatsmarta val – både i butik och online.

 

 Vilken bakgrund har du själv; var har du arbetat tidigare?

Jag är medie- och kommunikationsvetare i grunden men ett stort intresse för hållbar utveckling och beteendevetenskap ledde mig även in på studier i humanekologi och socialpsykologi. Innan jag började på Hemköp arbetare jag som hållbarhetsstrateg på byrån Prime där jag stöttade företag inom olika branscher, både B2B och B2C, med allt från hållbarhetskommunikation, hållbarhetsrapportering samt att utveckla långsiktiga, konkurrenskraftiga hållbarhetsstrategier- och mål.

 

Vad tycker du själv är viktigast när du handlar mat i en affär?

Att äta mer hållbart handlar för mig om att butikerna ska göra det lätt för mig som kund att hitta de valen som är bättre utifrån ett miljö-, klimat- eller socialt perspektiv. Hållbara val är inte alltid helt enkelt så det är viktigt med både information och inspiration/matglädje. Ett bra utbud på växtbaserade varor samt frukt och grönt som är ekologiskt och/eller i säsong är något jag tycker är extra viktigt. Även mötet med butikspersonal är något jag uppskattar, framför allt när det präglas av engagemang och expertis.

 

Elisabeth Konrad, Hållbarhetschef Willys

Elisabeth Konrad, Hållbarhetschef Willys

Vilken är den största utmaningen för dig i din roll, kopplat till hållbarhet inom Willys?

Mkt av hållbarhetsarbete som Willys driver sker i butik och det är därför viktigt att medarbetarna är lika engagerade som jag i dessa frågor. Engagemang bygger man exempelvis genom att medarbetare förstår varför vi fokuserar på vissa frågor och att de får en tydlig knytning till deras arbetsuppgifter. Utmaningen är att nå ut till alla våra anställda och sprider engagemanget

Vad är du mest stolt över när det gäller Willys hållbarhetsarbete?

Att vi är som enda butikskedja märkta med Bra miljöval. Det är tuffa kriterier som vi efterlever och som styr oss i rätt riktning.

Berätta om något spännande som händer inom Willys under 2021 – gärna kopplat till hållbarhet?

Vi fortsätter vårt jobb med att minska matsvinnet. Det finns fortfarande många stenar som vi inte har lyft och där jag är säkra på att vi kan hitta förbättringar.

Vilken bakgrund har du själv; var har du arbetat tidigare?

Jag har jobbat som projektledare inom Dagab, prisstrateg hos Willys och är i grunden kock.

Vad tycker du själv är viktigast när du handlar mat i en affär?

Att det finns miljömärkta alternativ så att jag har möjlighet att göra en insats för miljön och/eller människor.

 

 

Andrea Biro och Emma Svensson, praktikanter på KRAV, ni har tillsammans med er handledare Caroline Hellbacher undersökt hur butikerna kan få in mer ekologiska och KRAV-märkta vegoprodukter på sina hyllor. Varför är det viktigt för butikerna att bry sig om hållbarhetsfrågan?

–      Butikerna har en stor möjlighet att påverka konsumentens val av produkter. Genom att arbeta aktivt med hållbarhet, ställa krav på leverantörer, fasa ut ohållbara produkter samt öka det certifierade utbudet kan de bidra till en hållbar produktion och konsumtion samt hjälpa kunderna i butiken att välja rätt. Vi ser genom olika typer av studier att kunder, framför allt i den yngre generationen, förväntar sig att butiker tar sitt ansvar både utifrån sortimentet och kampanjerna.

Vilka produktkategorier är mest eftersatta, hållbarhetsmässigt?

– Generellt är det kategorier som bidrar med minst näring i förhållande till produktionsinsatser, det vill säga godis, bakverk och snacks. Utöver det finns det nog mer arbete att göra vad gäller den ”anonyma” maten där kunden har svårt att agera ansvarsfullt på grund av bristfällig information om ingrediensernas ursprung och var och hur de produceras. Därför anser vi att en högre andel certifierade produkter kan hjälpa både butiker och kunder i arbetet med att skapa en mer hållbar konsumtion.

På vilka områden ligger svenska butiker i framkant?

– De arbetar med klimatfrågan i stor utsträckning jämfört med andra länder, framförallt när det gäller kommunikation kring koldioxidekvivalenter. De är också bra på att förmedla den bredare bilden av hållbarhet som tar hänsyn till exempelvis biologisk mångfald och arbetsvillkor.

Hur stort ansvar ska man lägga på konsumenterna?

–      Man kan till viss del lägga ett ansvar på konsumenten; med hjälp av plånboken och kan man ju delvis styra utbudet. Å andra sidan har studier visat att konsumenters intention att handla hållbart inte alltid följs – köptillfället styrs av en mängd andra faktorer som gör att valen inte alltid blir rationella. Det kan också vara svårt som enskild konsument att vara fullt informerad och ta hänsyn till alla hållbarhetsaspekter, vilket gör att det istället skapas en förväntan på företagen. Framför allt behövs en större samverkan av olika aktörer i branschen.

Hur långt tycker ni att man som butik ska gå för att engagera och informera sina kunder i hållbarhetsfrågor?

–      Det är viktigt att lägga informationen på en lagom nivå och veta vilka kanaler som är relevanta för olika typer av budskap. I butik är det viktigt med enkel och tydlig vägledning mot hållbara val eftersom kunden är mer stressad. Handeln kan däremot påverka via andra kommunikationskanaler, eller via kundklubbar och andra typer av tjänster.

Har ni själva några goda exempel på riktigt lyckade samarbeten, mellan butik-leverantör och butik-konsument?

–      Vi på KRAV har arbetat med mervärdesbudskap på förpackningar, i det fallet finns det möjlighet för konsumenten att ta till sig informationen i en lugnare hemmamiljö. Samma information har vi kommunicerat via sociala kanaler samt i e-handeln.

Tycker ni att det behövs en guide som rankar Sveriges mest hållbara butiker, och i så fall, varför?

–      Det är bra med en guide som premierar butiker som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna. Genom att lyfta dem kan man inspirera och visa på goda exempel som i sin tur kan driva utvecklingen framåt. Målsättningen är att alla butiker i framtiden arbetar mot långsiktig, hållbar konsumtion och lyfter fram hållbara livsmedel, både i utbudet och i dialogen med kunderna.

 

Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdom, tycker du att dagligvarubranschen bör ta ett större ansvar för hållbarhetsfrågor än vad den gör i dag, eller är det bra som det är?

– Dagligvarubranschen är en av alla länkar i kedjan som har ett ansvar. Den måste minska sitt matsvinn, se över vilka produkter man tar in och marknadsför hårdast, samt hur man marknadsför.

Känner du själv till några goda exempel på riktigt lyckade samarbeten mellan butiker och producenter?

– Jag tycker det är väldigt roligt när man går in i butiker och ser att de säljer lokalproducerat kött, mjölk, grönsaker, frukt och ägg. Genom att lyfta närproducerade råvaror gör de en god gärning för hela bygden.

Har du något exempel på tveksam marknadsföring?

–      För ett tag sedan var den en livsmedelskedja som valde att ge dubbel bonus på varor som var veganska och på färsk frukt och grönt – allt för att få konsumenter att göra ”goda handlingar” och hållbara val. Frågan är – vad menar de med hållbart och schysst? Är det hållbarare och schysstare att äta frukt som fraktats över halva jordklotet och besprutats med medel som är olagliga i EU, av personal som i vissa fall arbetar under dåliga arbetsförhållanden, än att dricka svenskproducerad mjölk? Jag tycker att livsmedelskedjorna bör använda sin makt med sunt förnuft och tydliga avvägningar. Jag hade hellre sett att man uppmuntrade kort-datum köp, lokalproducerat, viltkött, svenskt eller äta efter säsong.

Hur kan butikerna göra det enklare för primärproducenterna att ställa om till hållbar produktion – och tycka att det är roligt, intressant och viktigt?

– Genom att marknadsföra produkter från lantbrukare som producerar hållbart. Det är en win-win för planeten, konsumenten och bonden, som är den som drabbas mest direkt av klimatförändringarna.

Hur långt tycker du att man som butik ska gå för att engagera och informera sina kunder i hållbarhetsfrågor?

– Här ser jag inga direkta gränser för vad som kan göras. Jag tror dessutom att butiker som lyfter hållbar mat kommer att gynnas framöver eftersom konsumenterna gör mer och mer medvetna val. Idag är det inte helt lätt att välja hållbart i mataffären; det är inte alltid självklart vad produkter har för ursprung, innehåll och näringsvärde och tyvärr styr prislappen mycket även om konsumenter enligt olika undersökningar vill handla hållbart. Givetvis säljer dagligvaruhandeln vad konsumenten efterfrågar, men den har också möjlighet att själv påverka konsumentens val.

Tycker du att det behövs en guide som rankar Sveriges mest hållbara butiker och i så fall, varför?

–      ​Absolut! Här är det dock viktigt att man gör ordentliga avvägningar och tar hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Jag tycker även att Sveriges hållbaraste matkasse skulle koras istället för den billigaste. Framför allt tror jag att alla skulle tjäna på mer dialog och ökade samarbeten. Låt producenter och handeln mötas och föra samtal om vad som efterfrågas och vad som går att producera! Vad ser producenterna för behov och vad ser dagligvaruhandeln för behov? Jag är helt säker på att samtal kan lösa problem och ta fram nya kreativa, hållbara och attraktiva produkter.

Axel Boethius, Hållbarhetsstrateg Konsumentföreningen Stockholm, tycker du att dagligvarubranschen bör ta ett större ansvar för hållbarhetsfrågor än vad de gör i dag, eller är det bra som det är?

– Om man har en möjlighet att vara en del av lösningen mot en mer balanserad värld, bör man ju ta chansen. Jag tycker att dagligvaruhandeln kan och bör ta ett större ansvar, av flera skäl.

Varför ska de butiksansvariga bry sig?

– Därför att kunderna bryr sig, men informationen är ofta otydlig. Även den nya generationen medarbetare bryr sig om vad de sysslar med – och innovation och framgång sker med hjälp av motiverade anställda. Gör vi rätt här kan vi locka flera stjärnor att arbeta hos oss. Det är inte minst viktigt eftersom en minskad personalomsättning leder till kraftigt minskade kostnader. Mellan 300k och 1mkr per nyanställd brukar vara ett mått man använder.

Finns det något butikerna är bra på?

– Ja, de är ganska bra på att lyfta fram ekologiskt.

Hur långt tycker du att man som butik ska gå för att engagera och informera sina kunder i hållbarhetsfrågor?

– Ansvaret på konsumenten skall vara att ta beslut givet en god informationsgrund. Här tycker jag att man som butik kan gå ganska långt för att säkerställa att informationen är tydlig och hjälper konsumenterna att själva fatta beslut.

Känner du själv till några goda exempel på riktigt lyckade samarbeten mellan butiker, leverantörer och konsumenter?

– Coop har slagit sig ihop med entreprenören Grönska som vertikalodlar bladgrönt i butik. De har också sett till att naturbeteskött finns tillgängligt för konsumenterna. Paradiset gjorde också mycket positivt för branschen men konsumenten var inte redo ännu, dessvärre.

Tycker du att det behövs en guide som rankar Sveriges mest hållbara butiker och i så fall, varför?

– Ja, det kan vara bra, det finns dock en hel del olika priser som rankar vad konsumenter tycker och en ranking bör i så fall vara baserad på data.

 

Anders Axelsson, Chef Hållbarhetsstrategi & Utveckling, ICA Sverige AB

Vilken är den största utmaningen för dig i din roll, kopplat till hållbarhet inom ICA?

Den största utmaningen är att skapa ett hållbart och prisvärt kunderbjudande som verkligen når genom till våra kunder.

Vad är du mest stolt över när det gäller ICA hållbarhetsarbete?

Att ICA i år (2020) kan fira att vi är klimatneutrala i vår egna verksamhet samt ICAs nya Klimatambition som sträcker sig hela vägen till 2030. I denna ambition sätter vi mål som sträcker sig hela vägen från våra leverantörer ut till våra kunder där vi bland annat vill hjälpa kunderna att halvera sitt klimatfotavtryck till 2030.

Berätta om något spännande som händer inom ICA under 2021 – gärna kopplat till hållbarhet

2021 är året när vi kommer igång med det som vi kallar ICA Växa och som är ett initiativ som arbetar med scale-up, samverkan och att främja de lokala ekosystemen. Mer om detta finns att läsa om i vår framtidsrapport för 2020 och i grunden är detta en revolution för ett hållbart matsystem för våra kommande generationer.

Vilken bakgrund har du själv; var har du arbetat tidigare?

Jag har en brokig bakgrund. I skolan läste jag både till byggnadsingenjör och historielärare men har faktiskt jobbat med kvalitets- och miljöfrågor i mer än 20 år nu. Jag har byggt upp labb, certifierat den första icke KRAV-certifierade verksamheten i Sverige, varit blomchef, implementerat socialt ansvar hos våra leverantörer mm, mm. Jag har länge jobbat med frukt och grönsaker i fokus men även varit ansvarig för Non Food sortimentet och därmed även jobbat med frågor som elsäkerhet, REACH, Timmerförordningen och en mängd andra spännande områden.

Vad tycker du själv är viktigast när du handlar mat i en affär?

En välsorterad och fräsch frukt- och grönsaksavdelning är A och O för mig. Sen ska det vara roligt och inspirerande att handla och då särskilt att handla hållbart.

 

Du använder en föråldrad webbläsare. Sajten kommer inte fungera som förväntat i din webbläsare. Vänligen uppgradera din webbläsare för att öka din upplevelse och säkerhet.